I förrgår däremot drog vi ut på långtur i skogen i det fina vädret. Det gick ju jättebra, nästan hela vägen. Då vi kommit halvvägs och det är dags för galoppbacken börjar hon gasa på. Vi fattade galopp och hon tog verkligen i för kung och fosterland trots att jag höll igen henne lite. Därefter var ökat tempo i stressartad skritt ett faktum. Ner för klätterbacken i stress-skritt och resten av vägen hem antingen taktande eller supersktitt.

När vi väl var hemma så var Bellan sjöblöt av svett. Dels för att hon har väldigt tjock vinterpäls fortfarane och dels för tempot vi låg i hemåt. Jag skulle drypa av svett om jag körde på så hårt själv. Tro mig, jag gör allt jag kan för att lugna ner tempot och få henne lugn men det hjälper inte alla gånger.

Idag däremot. Det var som en helomvändning, nästan.

Jag tänkte att vi skulle köra lite dressyr på gärdet. Det var visserligen lite hårt i backen men ett dressyrpass skadar inte.

Bellan höll sig lugn fram till gärdet. Vi skrittade en liten stund där och sedan kortade jag tyglarna och kom fram i trav, fri form, bara för att värma upp lite. Bellan var lugn, medgörlig och jättefin hela tiden. Vi kunde köra ett ordentligt dressyrpass på gärdet helt utan någon stress och utan att hon försökte dra iväg åt något håll över huvud taget! Jag blev otroligt chockad men ack så lycklig.

Formen är väl sisådär men det kommer komma allt mer då hon sätter muskler och får ork att bära sig. Hur som helst så mot slutet var hin väldigt fin med en ärlig form. Till och med galoppen kunde vi arbeta lite utan att hon försökte gasa hemåt.

Hemvägen däremot blev det bråttom men att få ett helt pass utan problem, det var helt fantastiskt kul! Så jag bråkade inte med henne om tempot på hemvägen alls utan hon hade skött sig så bra att hon fick gå som hon ville. Så länge hon höll skritt så var jag nöjd.

Bra dag!